Jag fortsätter mitt sökande efter något som kan leda till en definition av begreppet estetiska lär(o)processer. Av en slump upptäckte jag idag den inspirerande lilla tidningen Fotnoten som är Lärarförbundets tidning om dans-, drama-, musik- och teaterpedagogik. Där hittade jag en serie som just startat där olika kunniga personer pratar om estetiska lärprocesser! Christer Wiklund, professor i musikpedagogik, är först ut (länk till artikeln). Han anser att
De känslomässiga och kroppsliga aspekterna i den estetiska lärprocessen gör att människan inte är utbytbar. Det är hon, mer eller mindre, i den traditionella vetenskaps- och kunskapssynen.
– Jag tror att estetiska lärprocesser ger möjlighet att arbeta med saker på ett djupare plan som får ta tid, så att varje elev ser och uppfattar helheter på ett annat sätt. Varför har vi människor fått alla våra sinnen, om inte för att använda dem i kunskapsbildning? Visst är tanken och reflektionen oerhört viktig, men vi måste kunna hitta former för kunskapsbildning där vi får använda mer av oss själva, med de förutsättningar var och en av oss har.
Återigen ser jag en kunskapssyn som skiljer sig från den gamla behavioristiska förmedlingspedagogiken och minns Frank Smith, som appropå att lära sig läsa, skriver:
Det vi har i vårt huvud är en teori, en teori om hur världen ser ut, och denna teori utgör basen för alla perceptioner och vår förståelse av världen; det är roten till allt lärande, källan till våra förhoppningar och rädslor, motiv och förväntningar, funderingar och skapande. Den här teorin är allt vi har; det finns inget mer. Om vi överhuvudtaget kan begripa världen så är det genom att tolka händelser i världen utifrån vår teori. Om vi överhuvudtaget kan lära oss något så är det genom att modifiera och utveckla vår teori. Teorin som fyller hela vårt medvetande; vi har ingen annan källa.
Christer Wiklund citerar Ingrid Carlgren och Ference Marton:
Kunskapsbildning i en global värld handlar inte om att alla ska bli så lika som möjligt i förståelsen av världen, utan att vi blir medvetna om varandras skilda förståelse.
Jag kopplar till det estetiska ämne jag har mest koll på vilket är drama. Själva strukturen i det mesta arbetet med drama gör deltagarna viktiga och intressanta eftersom det är de som bidrar med material och tolkning med hjälp av lärarens guidning. Estetiska lärprocesser kanske är ett sätt att försöka beskriva ett sätt att tillägna sig/skapa/inkorporera kunskap som blir mer och mer viktig i det moderna samhället. Det är inte det enda sättet men jag känner att jag vill arbeta på detta sätt och jag mår bra av det. Christer Wiklund menar att läraren i en estetisk lärprocess också är skapande och att det blir en stark drivkraft i arbetet. Kul!
Sökarens skoltankar 