Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for januari, 2012

När jag skrev min c-uppsats kom jag och lärarutbildningens bibliotek, Orkanen, varandra nära. Den vackra utsikten, alla de läsande studenterna, de vänliga bibliotekarierna, alla de olika stolarna och borden men mest av allt det oändliga antalet böcker, hjälpte mig att stå ut. Det var otroligt jobbigt och känslosamt att försöka sig på att skriva en stor uppsats. De sista dagarna satt jag och min klasskamrat bredvid varandra och skrev på Orkanen. Då och då läste vi avsnitt i varandras texter och gav feedback på det. Det var dramatiskt och jobbigt och allt hände på Orkanen. Lite om vårt samarbete här.

Idag när jag satt där vid samma bord som så många gånger tidigare kände jag kärlek, trygghet och stolthet. Du och jag Orkanen.

Jag vet att du kommer att fortsätta stå bakom mig. Hjälpa mig och peppa mig. Du är bäst!

Annonser

Read Full Post »

Ögonen

Igår träffade jag min nya handledare. Vi pratade om klassen, våra utbildningar, skolan, skolledningen och en massa annat. Men det jag allra mest hörde var det som hennes ögon sa.

”Jag har det bästa jobbet. Jag är lärare och jag är lärande. Och nu ska du komma hit och vi ska lära tillsammans. Så kul det ska bli!”

Jag tackar ödmjukast över alla tillfälligheter som ledde mig till denna guldklimp.

Read Full Post »

Byggjobbarna bullrar, bankar, borrar och låter från tre håll. Fasaden på mitt hus renoveras samtidigt som taket läggs om. Stackars katten sitter och darrar längst in under sängen.

Jag brukar föredra att plugga hemma men med detta nya ljudlandskap söker jag alternativ. Idag blev det ett bibliotek och jag känner en stor tacksamhet över att vi har gratis bibliotek i Sverige. Och det är riktigt bra bibliotek! Jag minns när jag varken hade dator eller internet och behövde söka både jobb och bostad. Då var jag på biblioteket varje dag.

När jag var ung och olycklig älskade jag att gå runt på stadsbiblioteket (det kändes mer anonymt och säkert än stadsdelsbiblioteket) och läsa på böckernas ryggar. Bläddra lite i några, kika på de andra människorna, läsa på anslagstavlorna eller lyssna på någon uppläsning. Där kände jag mig lugn. Böckerna förflyttade mig till andra liv och jag slapp mitt eget. Jag fantiserade om att jag var vuxen och lycklig och lyckad. Böckerna gav mig hopp om att det nog skulle finnas en tid för mig.

Jag har alltid känt mig välkommen på bibliotek.

Tacka vet jag bibliotek!

Read Full Post »

Idag var första lektionen på nya kursen Kultur, identitet och samhälle. Helgens snö och minusgrader hade ordnat en isknöl  i nyckelhålet på mitt ena cykellås. Jag får springa till bussen och kommer sju minuter försent till min första lektion. Jag hatar att komma för sent. Speciellt första dagen.

Jag söker efter en ledig stol och kikar försiktigt på mina nya klasskamrater. Inte ett enda ansikte känner jag igen. Plötsligt känns allt otryggt och jag undrar om jag är på rätt plats. Tänk, jag har kanske gått in i fel klassrum! Men nej, efter ett tag förstår jag att jag måste kommit rätt. Och så känner jag igen en och sen två gamla klasskamrater. I pausen pratar jag med dem och magen lugnar ner sig. Två nya bekantskaper hälsar på mig och jag försöker hitta något naturligt att säga. Det är läskigt att vara ny. Spännande också.

Läraren skriver upp studenternas tankar kring ordet kultur på tavlan. När jag tvingar mig att säga något, mest för att ha sagt något, skriver han inte upp det på tavlan.

Jag försöker greppa situationen och ta in alla orden från läraren.

Avancerad nivå.

Enklavisering.

Socioekonomisk grupp.

Denaturalisera.

Självreflexivitet.

Postmodernism.

Diskursanalys.

Jag lyssnar på de andra studenternas kommentarer och frågor. Skrattar försiktigt med i skratten. Försöker förstå kulturen i denna grupp. Det luktar gammal banan och många människor som andas. Och jag ritar i kanten på blocket.

Read Full Post »

Läs Emelies utmärkte inlägg om läraryrkets status och lön!

Del 1 handlar om nedvärderandet av läraryrket:

Om man får höra en sak sägas gång på gång börjar man till slut tro på den. Om regeringen likt en LP-skiva med hack i outtröttligt upprepar att det är betygstrappans bottenskrap som kommer in på lärarutbildningen tror folk i allmänhet naturligtvis att det är så. Om facken på samma sätt använder argumentet att det kommer locka bättre studenter till utbildningen, om lönen höjs, bekräftar de regeringens påstående – och ännu fler kommer tro på det. Om massmedia dessutom öser på med den ena dokumentärserien efter den andra, som handlar om hur katastrofalt dålig den svenska skolan och dess lärare är, är läraryrkets status snart totalt raserad. Det verkar nästan vara en konspiration.

Del 2 handlar om lönen och att det finns viktigare saker att satsa på för läraryrkets status:

Hellre än att lägga pengar (28 miljarder hade någon räknat ut att det skulle bli totalt) på att höja lönerna skulle jag hellre se att vissa förändringar gjordes i arbetsmiljön och arbetsbelastningen. Tänk om vi kunde ha lite mindre administrativa uppgifter till exempel. Kanske kunde man anställa lärarassistenter till det? Tänk om vi kunde få större möjligheter till samplanering och gemensam undervisning! Tänk om salar kunde byggas om, så att de faktiskt optimerades för de ämnen som undervisas där och som har särskilda behov – kemi, hem- och konsumentkunskap, slöjd, teater, musik och inte minst dans. Tänk så många lärare som skulle slippa skador och förslitningar då – och tänk så mycket bättre kvalitet det skulle bli på elevernas lärande!

Jag håller med till fullo! Bästa inläggen på länge om läraryrkets status!

Read Full Post »

Jag läser om när den stora kulturklyftan mellan hög och låg kultur, faktiskt så sent som på 1800-talet, skapades (Populärkulturen och skolan, Magnus Persson (red.) 24:2000):

Under 1800-talets första hälft fanns det till exempel i Amerika en gemensam offentlig kultur med mindre skarpa hierarkier och gränsdragningar (Levine 1990). En mängd estetiska former åtnjöt både hög kulturell status och stor popularitet. Shakespeare och opera, idag nästan stereotypa symboler för högkultur, var under en lång tid både elitkultur och populärkultur. Ofta framfördes teaterföreställningarna i en stark eklektisk anda. Efter en Skakespeare-tragedi följde en fars, mellan akterna underhölls publiken av folksängare, akrobater och gycklare. Man drog sig inte för att göra ändringar i eller parodiera pjäserna. Det var exempelvis mycket vanligt att vissa av Hamlets repliker kombinerades med texten från en populärmelodi. Operor och konsertmusik behandlades på samma respektlösa sätt.

Men mot slutet av 1800-talet hårdnar klimatet på samma sätt som det tidigare gjort i Europa. Högkulturen genomgår vad Levine kallar en sakralisering – den ”renas” från populära element och ägnas en närmast religiös kult av disciplinerade och särskilt invigda kännare. Den tidigare så naturliga blandningen av olika genrer av seriös och folklig konst, av allvar och lättsinne, uppfattades av det kulturella etablissemanget nu som uttryck för vulgaritet och obildning. Konstens klassiker skulle bemötas med tillbörlig respekt och inte befläckas av populärkultur. Man skulle närma sig konst med seriösa syften och med en känsla av vördnad och absolut inte bli underhållen. Publiken disciplinerades och förvandlades från deltagare till åskådare. Att under en opera eller en teaterföreställning ge spontana utlopp för sina känslor med tillrop, skrik, gråt, äggkastning, busvisslingar, handklapp eller stampande fötter, som tidigare varit brukligt, motarbetades aktivt och framgångsrikt.

Det var bättre förr!

Read Full Post »

Nu tar många av mina gamla klasskamrater ut sin examen (jag har ju tagit uppehåll på ett år och läst drama och gått på folkhögskola) men jag avundas inte dem. De kommer rätt ut i kaoset och det är tveksamt om de kommer få mentorer. Lärarnas tidning:

Markus Lindgren, ordförande i Lärarförbundet Student, känner inte till någon enda lärarstudent som har fått klartecken om att få en introduktionsperiod under ledning av en mentor.
— Vi ser en stor risk för att många nya lärare och förskollärare inte kommer att få någon mentor och att det kan dröja år innan de får någon legitimation.

De jag pratat med av dem är besvikna och oroliga. Alla som jag vet har fått jobb har fått det på förskolan trots att de även har examen mot grundskolan. Ofta säger de att det känns tryggast på förskolan eftersom man har arbetskamrater nära och att det är lättare att ordna en mentor inom förskolestrukturen. Så att man kan bli legitimerad någon gång…

En del resonerar som så att de jobbar inom förskolan i ett eller två år för att få legitimation och lite erfarenhet. Sen ska de söka sig till grundskolan där de helst vill jobba. När jag pratat med förskollärare och grundskollärare har dock alla sagt till mig att om du vill vara i skolan måste du ta dig in direkt. Annars är det väldigt lätt att fastna i förskolan eftersom det är såpass svårt att få jobb i grundskolan. Om några år kommer det dessutom ploppa en hel hopar nya lärare som passar in mycket bättre i det skolsystem Björklund försöker skapa. Hur ska man göra?

Usch jag oroar mig redan och är därför väldigt glad över att vara student ett år till och ha möjligheten att från trygga högskolan följa turerna om legitimationen och introduktionsåret. Jag tror att det kan bli hur bra som helst, speciellt när jag läser om Söderhamnsmodellen:

  — Sedan vi införde mentorer har ingen av de nya lärarna hoppat av. Och vi ser att lärar­na har fått en fin introduktion i yrket — de har fått en betydligt större trygghet och har kommit in i jobbet snabbt och bra.

Men Åsa Morberg, som forskat om Söderhamnsmodellen, menar att det kräver organisation:

 Hennes slutsats: Det absolut avgörande är att kommunerna har ett väl strukturerat introduktionsprogram, där de lärare som ska bli mentorer utbildas på ett genomtänkt sätt om sin kommande roll, gärna i samarbete med en högskola för att ett utbildningsvetenskapligt förhållningssätt ska vävas in i mentorsrollen.

Jag hoppas så att Malmö kommun tar detta på allvar och börjar nu, så att jag kan få en bra mentor. Men helst skulle alla nya lärare få en mentor. Tänk vilken skillnad det skulle kunna göra!

Read Full Post »

Older Posts »