Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for april, 2012

Jag har just sett det första avsnittet av Jamies Dream School och jag vet inte riktigt vad jag ska säga förutom att jag kommer fortsätta att följa serien. Trailern är underbar!

Jamie är lite av en favorit. Han strösslar med superlativ och berättar gärna om sina tvivel. Han känns generös och jag blir glad av att se honom.  I denna produktion märks det dock väldigt tydligt att han inte har pedagogisk utbildning och hans kommentarer blir därför inte lika klockrena som i hans matprogram.

Men jag gillar idén: att pröva nya grepp för att fånga de som fallit ur skolan. Lite som Gareth Malone’s Extraordinary School for Boys.

Det ger mig hopp och inspiration. Och bekräftelse. För det är så det är varje gång jag har lektion: jag prövar något som jag tror på. Det är oftast inte lika spexigt som i dessa serier men det är nästan alltid nytt (det mesta är ju nytt för mig) och jag vet aldrig hur det ska gå. För att våga hålla på sådär och pröva måste man vara modig och jag får lite mer mod av att se på dessa serier. Mycket mer än av att se på 9A, av det blev jag bara ledsen. Heja engelska skolserier! (Inte att förglömma: The School, eller Den övervakade skolan, som den hette på svenska. Läs mer: 12)

Annonser

Read Full Post »

Intervjun med Hargreaves i Lärarnas tidning (länk) lämnar mig inte ifred. (Kanske jag måste läsa hans bok? Någon som redan gjort det?)

Han skriver om lärarens professionella kapital. Det mänskliga kapitalet kallar han lärarens förmåga att undervisa (jag tolkar det som ett ämneskunskaper kombinerat med stora kunskaper om hur lärande kan göras effektivt i klassrummet). Det sociala handlar förstås om relationer, både till eleverna och kollegor (här tycker jag också att relationer till föräldrar samt annan personal på skolan och andra personer i samhället som skolan samarbetar med borde finnas med). Det tredje kapitalet berättar han om här:

— Det handlar om att kunna göra professionella bedömningar i många gånger svåra situationer där en mängd faktorer spelar med, som det ofta är i skolan. Det är en förmåga som lärare skaffar sig genom långvarig erfarenhet och genom att tillsammans med andra lärare lära sig om och reflektera över sitt arbete.

— Men det tar många år att bygga upp denna förmåga. Minst åtta år eller 10 000 timmars arbete, vill vi påstå.

De två första formerna av kapital är något jag tänkt mycket på och som det också pratas mycket om på lärarhögskolan. I kurserna syns dessa två former ofta. Med den tredje formen av kapital är det annorlunda. Visst har det nämnts, det där svåra med snabba komplexa beslut. Men inte mycket mer än så. Kanske är det för att man bara kan lära sig det på plats, i jobbet som lärare? Eller är det för att det är outforskat? Finns det inte tillräckligt med begrepp för att prata om det? Är det en av de där grejerna som vi ännu inte har börjat försöka greppa med orden? Eller är det någon som vet om det redan finns forskning om detta spännande område?

Read Full Post »

Youtube har börjat smyga sig in i min utbildning, tack och lov! Där finns så mycket kul och användbart att hitta. Bäst är det när vi måste använda Youtube som källa och bibliotek för då tvingas alla att använda sig av det.

Jag väntar ivrigt på den dag då vi ska hitta en TED-föreläsning kring det aktuella ämnet och använda det på något sätt. Eller söka artiklar och blogginlägg kring ämnet. Varför inte slänga ut en fråga på twitter och undersöka de olika svar vi får?

Fast det skulle kanske blir obehagligt. Då skulle ju väldigt många olika perspektiv kunna bli synliga. (Måste högskolan predika om det som är i ropet just nu, just här, bara? Har det alltid varit så? Kommer det alltid vara så?)

Read Full Post »

Andy Hargreaves är inte nådig i sin kritik av Sveriges skolpolitik (i Lärarnas tidning):

Vad gör Sverige för fel när det gäller skolreformer?

— Jag menar att man i Sverige nu gräver ner sig i de anglosaxiska reformidéerna som bland annat går ut på standardisering, testning, allt högre mål och allt mer allomfattande prov. Detta ingår i det jag kallar den andra och tredje vägens skolreformer och som utmärks av bland annat skärpt konkurrens, marknadstänkande och mer statlig kontroll.

Så den andra och tredje vägens skolreformer är inte bra. Varför?

— Det finns ingen forskning som visar att mer testning och mera prov leder till bättre resultat. I stället är det så att de mest framgångsrika länderna i Pisa-undersökningarna som Singapore, Finland och provinsen Alberta i Kanada har väldigt lite av nationella prov i olika former. […]

Min uppfattning är att Sverige nu deltar i ett globalt experiment som går ut på att införa en ny modell för hur skolan ska vara organiserad, en modell som grundar sig på marknadstänkande och på de anglosaxiska reformidéerna.

Han menar att utvecklingen i Sverige liksom i USA och England handlar om ett urholkande av lärandet där skolan blir business där allt ska gå snabbt och människor är utbytbara. Titta på filmen för utförligare förklaringar:

Hans lösningar är vackra:

Man bör satsa på högt kvalificerade lärare, på ett uthålligt ledarskap och på att utveckla en inspirerande och inkluderande vision för utbildning och samhälle. En vision som gör lärarna gemensamt ansvariga för pedagogiska beslut och en stor del av arbetet med läroplanen.

Jag tror på hans idéer. Det är liksom så som jag tänkte mig att det skulle vara någon gång i framtiden, då när jag sökte till lärarutbildningen. Men just nu ser det ganska mörkt ut. Samtidigt kanske det är just i mörkret och eländet som vi vågar pröva något nytt. Kanske visioner som kommer från skolorna?

Artikeln avslutas med att Hargreaves berättar att man tagit bort nästan alla tester i England då en skolledarorganisation blev inspirerad av Hargreaves bok. Det kanske finns hopp ändå!

 

Read Full Post »

Ett underbart litet radioprogram på temat livsberättelser: Tendens: Rörmokarinnan

Om att lämna den akademiska världen för att bli rörmokare.

Om att arbeta i en mansdominerad bransch.

Om arbetslöshet.

Om könsdiskriminering.

Om likheten mellan fjärrvärme och en moderkaka.

Om att kollapsa och resa sig upp igen.

Om att stå upp för sig själv.

Om en del av ett liv. En berättelse som inte är slut.

Read Full Post »

Igår var jag med om något vackert.

Jag och en klasskamrat hälsade på en tidigare studiekamrat till oss. Hen tog examen i januari (då jag egentligen också skulle ha varit klar om jag inte hade läst en termin extra drama och sjungit folkvisor en termin).

Under utbildningen var hen osäker på sin ledarroll. Hen kände att det inte riktigt fungerade. Handledarna tyckte att hen skulle ändra sig, göra si och så och hen kände sig obekväm. Kostymen passade inte riktigt. Men hen härdade ut och gick färdigt utbildningen.

Hen hamnade inte där hen hade trott från början. Men nu står hen framför sin klass och passar in. Bekväm. Trygg. Självklar. Kunnig. Engagerad. Professionell. Det gjorde mig så glad och hoppfull. Tänk att det kan bli så bra.

Read Full Post »

What the pip!

– Lektionen har börjat nu!, säger läraren.

– Va!? What the pip!, muttrar en elev.

Man lär sig nya ord på tv, eller?

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »