Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘lärarrollen’

Jag fortsätter att se på Jamies drömskola och reagerar på något Jamie säger i senaste avsnittet. Han säger att man som lärare på skolan måste vara som en bläckfisk med alla tentakler ute för att hänga med i allt som händer.

Jag håller med. Då krävs också ett stort beslutskapital. Som lärare måste jag ha tränat på massor av situationer som liknar den som uppstår framför mig. Jag måste känna mina ämnen liksom mina elever. Jag måste vara en erfaren, klok och snabbtänkt bläckfisk med ett respektfullt sätt mot mina elever.

Den något arroganta historieläraren i serien klagade över eleverna i det första avsnittet och tyckte att de alla verkade ha ADHD. De gjorde konstant flera saker samtidigt och hade svårt att sluta med det. Precis som lärare!, tänkte jag. Alltid flera bollar i luften och alla tentakler ute. Och det är en av anledningarna till att jag så gärna vill bli lärare. För att det är så fruktansvärt svårt att utmanande varje dag. Det är fint det: att bli utmanad varje dag!

Annonser

Read Full Post »

Följetongen om estetiska läroprocesser i tidningen Fotnoten fortsätter och i det senaste numret får Efva Lilja, rektor vid Dans- och cirkushögskolan, berätta vad hon anser om ämnet (länk). Hon menar att:

Estetiska ämnen representerar mellanmänsklig kommunikation. Och det i sin tur är avgörande för utvecklingen av oss som individer och av vår kultur, och i förlängningen för det som ska ge oss ett gott, starkt demokratiskt fundament.

Hon talar om att vårt till synes väldigt rationella och ordnade samhälle bygger på komplexa överenskommelser som kommuniceras genom subtila signaler. De språk, som inte är det talade och skrivna, tränas man i att förstå och använda medvetet i de estetiska ämnena.

Jag tror att genom att medvetandegöra oss om det betydelsebärande i till exempel estetiska praktiker och konst så blir vi också bättre medmänniskor. Vi blir bättre lyssnare och bättre på att uttrycka oss.

Konsten behövs för att hålla en balans i tillvaron, med alla de rationella krav som ställs för att vi ska klara av att leva i samhället och bli starka, produktiva individer. Den ordlösa gestaltningen fokuserar på känslointryck och ger form och mening till det man annars kan uppleva som ogripbart; det irrationella, det som inte låter sig inordnas, struktureras eller produktorienteras. Det djupast mänskliga. Drömmar, längtan och det som håller drömmen vid liv. Mellanmänskliga processer som tillåter att det händer något annat än det planerade, och ger rum för barn att ifrågasätta och formulera sig i helt andra riktningar än läraren hade tänkt, menar Efva Lilja.

Liljas ord om estetiken för mina tankar tillbaka till boken Den radikala estetiken där författarna menar att estetiken kan bli hotfull för skolan och i förlängningen samhället eftersom den låter barnen och ungdomarna komma till tals och ifrågasätta. Jag ser en rädd lärare som vill ha kontroll. Om du låter dina elever vara människor och hjälpa dem att bli de den själva vill kan du inte ha full kontroll. När vi tar ner läraren från vetandets piedestal och istället efterfrågar vägledning och givande relationer tillsammans med den där kunskapen förstår jag att det känns tryggare att knuffa in de där flummiga hotande estetiska ämnena i ett hörn och säga att de nog inte är så viktiga. Och att de ju faktiskt är väldigt speciella och helst inte ska blandas med andra saker. Som riktig kunskap. Matte och sånt.

Estetiska läroprocesser är nog lite farligt. I alla fall om man det viktigaste är ordning och reda, kontroll och mätbarhet.

Read Full Post »