Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘litteratur’

Jag läste en bok. En skönlitterär bok om en flicka och sedan kvinna som överlevde tack vare böckerna.

Jag hade ingen som kunde hjälpa mig, men T. S. Eliot hjälpte mig.

Så när folk säger att poesi är en lyx, eller ett val, eller något för den bildade medelklassen, eller att den inte borde läsas i skolan eftersom den är irrelevant, eller någon av de konstiga och idiotiska saker som sägs om poesin och dess plats i våra liv, misstänker jag att människor som framför dessa åsikter har haft det ganska lätt i livet. Ett svårt liv kräver ett svårt språk – och det är det som poesin ger oss. Det är det som litteraturen ger oss – ett språk som är kraftfullt nog för att säga som det är.

Det är inte ett gömställe. Det är ett hittställe.

IMAG1246

Jag håller inte riktigt med Jeanette Winterson i Varför vara lycklig när du kan vara normal? om vem som läser poesi och litteraturmen det där med att det är ett hittställe förstår jag precis. Så har det alltid varit för mig och det hoppas jag kunna få mina elever att se också.

Jag började inse att jag inte var ensam. Författare lever ofta i exil, som flyktingar eller olika slags outsiders. Dessa författare var mina vänner. Varje bok var en flaskpost. Öppna den.

Senare i boken berättar hon om när hon läste engelska vid universitetet.

Ju mer jag läste desto mer kämpade jag mot antagandet att litteratur är till för ett fåtal – med en speciell utbildning eller från en speciell klass. Böcker tillhörde också min medfödda rätt. Jag kommer aldrig att glömma min glädje när jag upptäckte att den först upptecknade dikten på det engelska språket var skriven av en herde i Whitby ungefär 680 f.Kr. (Caedmon’s Hymn) då St. Hilda var abbedissa i Whitby Alley.

Tänk er detta … en kvinna som styr och en illitterat boskapsskötare som skapar en dikt av en så stor skönhet att bildade munkar nedtecknade den och förde den vidare till besökare och pilgrimer.

Jag känner igen mig i hur hon beskriver läsandet och vad det betydde för henne. Ett hittställe, en flaskpost, en värmeplats, en sköld, ett skydd, en trygghet, ett hopp. Det gör mig glad. För då händer det igen, det där som hänt så många gånger: boken blir min vän och jag känner att vi pratar med varandra. Jag minns hur jag i ungdomen hade så många tankar som jag inte visste hur och med vem jag skulle kunna utveckla och hur böckerna ofta blev min lösning. De var på min sida och sa att jag var okej och att jag inte var ensam om mina tankar.

Heja böckerna!

Annonser

Read Full Post »

Farmor skrev en bok

Jag berättar för min farmor att jag läser drama som sidoämne och blivit frälst. Då berättar hon att hon arbetat med drama när hon jobbade som svensklärare på 80-talet. Hon hade ingen utbildning i drama men fick däremot själv hålla några sommarkurser för lärare om hur man kan använda drama i undervisningen. Jag blir stolt över min gamla farmor och ser vart jag kommer ifrån. Jag känner igen mig själv i henne.

Farmor skrev en bok utifrån sin licentiatuppsats och där skriver hon bland annat om hur hon använde drama för att få litteraturen att bli levande för de verkstads- och fordonskillar hon undervisade. Boken heter Från rim och ramsor till Ekelöf och Kafka.

Tänka sig att jag inte hade fattat att min farmor höll på min drama innan jag själv började läsa drama. Nu fattar jag vilket blod som rinner i mina ådror.

Jag gillar att läsa om hur lärare gör i praktiken efter att ha läst så mycket teori. Min farmor berättar ingående om eleverna och framförallt de som hon uppfattade som ledarna i klassen. Utifrån det försökte hon forma en undervisning som skulle engagera och intressera ungdomarna. I en klass lyckades hon till stor del att skapa det hon önskade och i två klasser gick det sämre. Det känns skönt att läsa att hon misslyckades eftersom det är så det antagligen kommer vara för mig. Allt kommer inte lyckas.


Read Full Post »