Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘musik’

Detta är riktigt sorgligt. Möjligheterna till utveckling och spridning av forskningsresultat finns så nära men så kommer den där jäkla budgeten och visionslösa politiker och skolledare och förstör. Läs och gråt: länk. Min klasskamrat skriver just nu en uppsats kring pedagoger som arbetar på liknande sätt som Dahlbäck utvecklat och skrivit om i sin avhandling och jag känner att det skulle vara guld att få vara med i aktionsforskning med denna kunniga människa. Men hon får inget jobb. Så ledsamt.

Vilken möjlighet för Ale och så tar de inte den!  Jag tror de gör ett stort misstag. För övrigt är det något av en dröm för mig att vara med i ett aktionsforskningsprojekt, helst både som forskare och lärare men det verkar vara svårt i Sverige… Tänk om regeringen kunde satsa på sådan praktiknära forskning och ta vara på det som lärare har skapat. Då tror jag att svensk skola kunde lyfta.

Mer läsning om forskare och forskning som inte tas tillvara i skolorna: länk

Annonser

Read Full Post »

Ånej. Ånej!  ÅNEJ!!!

Tio minuter innan lektionen börjar kommer jag på att jag glömt skivorna hemma. Hjärtat börjar slå hårt och snabbt och jag känner hur blodet stiger upp i ansiktet. Ska jag hitta någon annan musik? Nej det får mig bara att känna mig ännu mer osäker.

Jag går tillbaka till mina anteckningar och andas djupt. Försöker utvidga det jag hade tänkt förutom de där skivorna. Lägger till en liten extragrej. Skriver på tavlan. Lugnar ner mig. Tur att jag kvällen innan plötsligt blev osäker på min planering och gjorde en googlesökning och fick tips om att ramsor är ett bra sätt att arbeta med rytm. Tur att jag låg där i sängen och surfade på min mobil och duktigt skrev upp några favoritramsor. Bara sådär för säkerhets skull.

Jag är rädd att de ska tycka att det är fånigt med ramsor. Men nej så fel. Flera barn kommer fram till mig senare, på rasten, i korridoren och i matsalen för att berätta att det var JÄTTEKUL med ramsor och KAN VI INTE GÖRA DET IGEN?

Tur att jag glömde skivorna.

Read Full Post »

I många många år har jag tränat på att läsa noter. Det går ganska bra att översätta de små strecken, pluttarna och fjongarna till sång. Men nu försöker jag göra tvärtom: jag vill skriva på detta underliga språk.

Det är samma princip som med skrift- och talspråk. Vissa saker går inte riktigt att skriva ner, språket är för kantigt för det. Det finns olika sätt att skriva men en gemensam grammatik. Jag förstår också språket på att annat sätt när jag ska försöka skriva med det själv.

Det tar väldigt lång tid. Men när det är klart ser det fint ut. Och jag kan läsa det. Andra kan läsa det.

Jag kan analysera sången på ett annat sätt när jag har melodin nedskriven. Det blir tydligt varför min improviserade understämma ibland låter galen när jag ser noterna framför mig. Jag ser helheten. Rörelserna åt olika håll. Det återkommande och det som sticker ut.

Här är två olika melodier till samma psalm. Enda skillnaden är de där pluttarna.

För mig är noter både en trygghet och begränsning. Noterna står stadigt där och visar vägen, finns alltid till hands och hjälper till. Men de visar inte nya vägar, bara samma samma. De kan lätt få mig att glömma att det finns plats att betona, dra, lägga till toner, leka med rytmen och volymen. Det inte bara finns plats utan allt det där måste få finnas med för att det ska bli musik. Kanske som ett manus till ett tal eller ett radioprogram. Det är inte bara att göra om bokstäverna till ljud.

Noterna är öppna och tolkningsbara på samma sätt som skriftspråk. De går att läsa och använda på många sätt.

Read Full Post »

Lärarförbundets tidning Fotnoten om drama-,teater-, musik- och danspedagogik fortsätter sin följetong om estetiska lärprocesser med Ambjörn Hugart, lektor i musikpedagogik på Kungliga musikhögskolan i Stockholm (läs här).

Egentligen, menar Ambjörn Hugardt, är estetiska lärprocesser jätteflummigt och att försöka förklara det är som att försöka förklara kreativitet. […]

Att använda estetiska ämnen för att ”bli bättre i matematik” går absolut, menar han, bara man vet varför man använder det och inte tror att man kan lära sig matte snabbare.

Och att en estetisk lärprocess inte heller kan snabbas på; ibland går den fort, men lärande generellt tar tid om det ska sjunka in. Man måste också veta att ett ämne inte kan vara hjälpämne åt ett annat, båda måste få lika utrymme och tas på lika stort allvar. Gör de det kan man gifta ihop kunskaper i olika former, estetiska ämnen och icke-estetiska. Fast Ambjörn Hugardt menar att alla ämnen är estetiska och att en estetisk lärprocess inte enbart måste ske i ett estetiskt ämne, utan att det kan förekomma i alla ämnen. Eller snarare ser han ordet ”ämnen” som problemet. […]

– Jag tror att om vi går till botten med vad estetiska lärprocesser är, om vi rensar bort alla ord och förklaringar, då kommer vi till det som är mänskligt. Kom ihåg att ”play” betyder både spela och leka på många språk.

Ju mer jag läser om hur man kan tolka begreppet estetiska lärprocesser ju mer komplex bild får jag av det. Två parallella processer sker i min förståelse av det: den ena handlar om att förståelsen stoppar ner fler och fler delar, bilder, områden, aspekter och perspektiv och närmar sig begreppet genom att bredda och förlänga förklaringen medan den andra processen handlar om att misslyckas med att få ihop de vitt skilda kopplingarna och hänfalla till en trött förvirring.

Jag tycker om att Hugardt jämför estetiska lärprocesser med kreativitet, ett begrepp som jag ständigt arbetar med att försöka förstå men på något sätt accepterat att jag kanske aldrig kommer hitta en fullständig förklaring till. Jag lockas av Hugardts tankar om stark och svag estetik men börjar genast tvivla. Vem bestämmer vad som är vad?

Ambjörn Hugardt och många andra har skrivit och talat om svag respektive stark estetik. Svag estetik är estetik som redan finns och som kan sägas vara ”utsmyckande”. Stark estetik kan vara att man skapar något själv, eller estetik som ifrågasätter rådande normer eller förväntningar, kanske till och med är olagligt.

Kanske bara människan som själv skapar kan säga om det är stark eller svag estetik? Samtidigt behöver jag som lärare undersöka och försöka förstå vilka förutsättningar som gynnar respektive missgynnar stark eller svag estetik och vilken det är jag vill gynna i ett specifikt lärotillfälle.

Read Full Post »

Första låten!

Jag är så glad och vill så gärna dela med mig av min upplevelse! Jag och min projektpartner har tillsammans skrivit vår Första barnlåt och sjungit den med vår praktikklass. Låten handlar om vårt förra projekt då vi lekte oss igenom ett dramatiskt skeppsäventyr. Det var en succé!

Eleverna går i första klass och är förbi den mysiga smekmånaden. Det är mycket bråk och grupperingar. De börjar visa fler sidor av sig själva än bara de trevliga. De försöker finna roller och samspelsmodeller med varandra och det är inte lätt. Lärarna tycker det är jobbigt och vet inte hur de ska vända stämningen i klassen. Grupprocesser är svårt och alla faser är inte så trevliga.

Jag tror på att ge barnen gemensamma upplevelser att arbeta med. Positiva saker man gör tillsammans skapar en vi-känsla och ger material att arbeta med i undervisningen. Så varför inte göra en sång om det? Jag vill påminna mig om detta och förhoppningsvis göra det många gånger igen! Det som gjorde låten så bra var:

  • att den handlade om något som alla i gruppen var förtrogna med
  • att melodin var enkel och i ett tonläge som barnen kan sjunga i
  • att vi mellan verserna dramatiserade med ljud, (exempelvis jamade som katter och grät) det kunde alla vara med på utan att kunna texten
  • att vi gillade vår låt
  • att den rimmade men med enkla rim

Det är inte så himla svårt att göra en låt, vilken grej att upptäcka!

Read Full Post »

Mer sång åt folket!

Ännu ett första maj-tåg med samma gamla ramsor. Längtar efter förnyelse och undrar om lite inspiration från MFF och de andra fotbollslagen, som inte bara skriker utan också sjunger sina ramsor, skulle göra demonstrerandet roligare? Jag tänker på hur bra musik är på att skapa gemenskap och samtidigt förmedla ett budskap. Religionen gör det, de mer extrema vänstergrupperna gör det, studentrörelserna gör det och som sagt fotbollssupportrarna. Jag tycker om sång och musik som mest när det är något man gör tillsammans och där ”alla kan”. Då sången betyder något för oss, vilka ”vi” nu är.

Minns plötsligt tidigare års ramsor som haft lite melodi och att det var så mycket roligare att framföra dem! Mer sång i politiken och mer sång åt folket!

Read Full Post »