Snart är terminen slut

Jag har haft lite svårt att skriva inlägg senaste tiden. Och att koncentrera mig på föreläsningarna. Och att koncentrera mig på inlämningsuppgifterna. Det enda som funkar är praktiska saker. Som att städa diska tvätta cykla. När jag måste tänka blir det krångligt.

Det är lite trångt i huvudet nu och det finns flera starka armar som tar tag i tankarna och för dem långt ifrån det jag skulle fokusera på. Det finns så många frågor att fundera över.

Hur kommer det bli på mitt nya sommarjobbet? Och hur ser schemat ut? Vad ska jag ha på mig när jag träffar min nya chef?

Vad är det egentligen jag behöver kunna till tentan?

Vad är egentligen min frågeställning till höstens examensarbete? Har jag samlat in tillräckligt material eller behöver jag samla in mer nu? Går materialet egentligen att använda? Behöver jag tänka om? Behöver jag lägga en del av min semester på att transkribera? Vem kommer jag ha som handledare?

Vad ska jag göra på min semester och tillsammans med vem? (Fick nyss veta när jag jobbar och inte jobbar) Vad ska alla andra göra och kan jag synka med dem så att vi kan ses och ha kul? Och förresten hur gör jag när jag är ledig, vad vill jag göra då, egentligen?

Kommer jag palla att läsa 150% till hösten också? Och tänk snart tar jag examen, kommer jag få jobb? Vad ska jag söka för jobb? Hur kommer det bli? Det är så spännande!

Jag sitter och bläddrar i min kalender och bläddrar och bläddrar men tankarna skingras inte för det. De bara mal och mal och jag kommer ingen vart. Vädret är galet (varmt!) och min kropp säger bara sovasovasova!

Snart är terminen slut.

Read Full Post »

Hemtamt väder

På alla ställen där jag har bott har det blåst mycket. När det är stilla är det något konstigt. Det är som att tiden står stilla och alla bara väntar på att blåsten kommer och att världen börjar röra på sig igen.

Där jag bor nu är blåsten inte alls lika stark och bitande fuktig och är heller inte lika vanligt förekommande. Det känns lite som att bo i en bubbla. Som att någon har ställt en stor glaskupa över hela dalen så att blåsten inte når mig. Som att detta är en alldeles egen och speciell del av världen. En del där tiden nog går lite långsammare. Det finns inte ens en vettig morgontidning vilket gör att resten av världen endast anas därborta om man kisar.

Men idag blåser det! Och jag känner igen mig. Det är som det brukar vara. Bubblan har spruckit, kupan har lyfts och plötsligt har kopplingen till omvärlden återupptagits. Det får mig att längta hem lite smått. Till den där havsblöta ihållande vinden som alltid envisas med att blåsa emot mig när jag cyklar. Åh kära Malmö vad jag saknar dig nu!

Read Full Post »

Nya cykeltider

Det blåser mildare vindar, visserligen blandat med stormbyar och ösregn, men det är ändå något somrigt, mjukt och milt i luften. Igår när jag cyklade till skolan märktes det tydligt på cykelbanan.

Många av gångtrafikanterna spatserade, flanerade och strosade lugnt under de klorofyllgröna träden. Samma långsamma, till synes mållösa stil märktes på en betydligt större del av cyklisterna än man ser på vintern. En småpratande kompis skjutsades på pakethållaren och cykeln vinglade fram under samtalets gång. Två vänner cyklade långsamt i bredd och pratade och skrattade. Flera cyklade som på små moln, helt ovetande om omvärlden och utan stressen att komma fram i tid. Kanske de cyklanerade?

Blott ett minne

Read Full Post »