Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘yrkesstolthet’

Det gjorde mig så ledsen. Humöret störtdök genast och jag kände mig dum. Hur kan jag vara så dum att jag försöker bli lärare?

Igår hände det igen. Det som hänt så många gånger innan när jag mött lärare ute på skolorna. Hur kan det komma sig att jag nästan aldrig möter en verksam lärare på grundskolan som kan rekommendera unga människor att bli lärare?

Det brukar börja med att de pratar om sina barn och deras yrkesval. Läraren bedyrar att hen aldrig skulle råda sina barn att bli lärare. Sen kommer klagofloden. Allt det negativa med läraryrket. Och så hamnar vi på slutstationen där det står en stor skylt:

INGEN VETTIG MÄNNISKA BORDE ENS FUNDERA PÅ ATT BLI LÄRARE!

Andra stunder kan samma lärare lovorda sitt yrke och prata om allt det positiva. Jag kan se hur de njuter av att undervisa, hur mycket de bryr sig om sina elever och deras utveckling. Jag kan se hur duktiga och professionella de är. Ändå kan de i slutändan inte rekommendera någon annan att göra samma val som dem.

På högskolan och bland vänner låter det mer hoppfullt och jag kan stundtals få positiva kommentarer när mitt yrkesval kommer på tal. Men det känns oroväckande att de som har de tjänster som jag hoppas få inte kan säga samma sak. Jag funderar på vad det kan bero på? Är det ett försvar mot den dåliga arbetsmiljön och lönen, som ett sätt att säga att de känner sig nedvärderade och inte vill acceptera det men har svårt att se andra sätt att protestera förutom att inte rekommendera andra att söka sig till yrket? Skäms de över sin situation?

Jag förstår inte. Och jag blir ledsen.

Annonser

Read Full Post »

Jag funderar på vad jag får ut av att blogga.

  • På bloggen tränar jag på att formulera mig inom denna genre. Det är en lustfylld träning där det finns utrymme för att leka och pröva nya ord, hitta på nya ord och utforska sätt att kommunicera med ord. Jag upplever bloggen lite som frizon i kontrast mot de texter jag producerar inom min utbildning som har väldigt mycket mer strikta regler för hur de ska utformas. Här finns plats för utsvävningar, spontanitet och texter som jag ibland till och med senare bedömer som rätt så dåliga. Perfektionen får stå undan för viljan att kommunicera. Jag leker och blir glad av att leka.
  • Bloggen gör att jag får perspektiv på mitt liv. Den får mig att betrakta vad jag gör och vad jag möter i mitt liv på andra sätt än utan bloggen. Den får mig att se mig själv utifrån med en viss distans. Jag ser mer konstruktivt på de problem jag möter. Jag tänker mer i ett filosofiskt helhetsperspektiv kring situationer i mitt liv. Jag ser oftare mitt liv ur ett positivt perspektiv. Bloggen, som är den sida av mig som jag väljer att visa öppet på nätet, tvingar mig att se mer nyktert på mig själv. Med hjälp av bloggen ser jag tydligare när jag blir alltför gnällig, pinsamt naiv och inte tar ansvar för mitt liv. Den gör mig därför lite smartare, vuxnare och mognare.
  • På bloggen gör jag en del av arbetet att utveckla en yrkesidentitet och yrkesstolthet. Jag berättar för världen men främst för mig själv vad jag anser om läraryrket, skolan och lärande. Jag berättar om vad jag upplever och förstår då mer om just det. När jag skriver bearbetar jag det jag upplever genom  att betrakta, organisera och skärskåda mina tankar. Jag skapar mig själv som lärare.
  • Jag ser på min livsfär med fotografiska ögon och har utvecklat mitt fotande tack vare att jag använder mina egna bilder på bloggen. Jag tränar på att koppla bilder till ett specifikt innehåll och övar på det sättet mitt bildseende och min associationsförmåga. Det ger mig en alldeles speciell tillfredsställelse att hitta ”rätt” bild till ett visst inlägg. Det är en känsla av fulländelse som ger min själ energi.
  • Bloggen gör att jag känner att jag är en del av det utvidgade lärarkollegiet. Som lärarstudent kan jag ibland uppleva att jag är lite utanför och inte egentligen ”får” vara med i de pedagogiska debatterna eftersom jag inte jobbar heltid som lärare ännu, ungefär som att diskutera barnuppfostran utan att själv ha barn. Genom bloggen känner jag att jag är med på ett litet hörn och det ger mig mod att även våga tro att jag får vara med i andra pedagogiska diskussioner.
  • På bloggen berättar jag för mig själv att jag är en seriös lärarstudent som är engagerad och inte är intresserad av att glida igenom utbildningen. Det gör mig stolt och jag känner att jag gör något viktigt genom att berätta det. Jag får energi av att visa upp en motbild mot de ofta negativa bilderna av lärarstudenter och lärarutbildningen jag ser i media.

Tacka vet jag bloggande!

Read Full Post »

När jag var på min praktikplats och träffade min handledare såg jag att hon hade en. Hennes kollega hade förstås en också.

Jag har alltid skrivit ut från Skolverket tidigare, del för del liksom. Men nu när jag snart är färdig. Då måste jag ju ha en sån där fin själv. Som en riktig lärare.

Den kom för några dagar sedan. Den är fin. Jag har redan börjat stryka under och skriva kommentarer i marginalerna.

Från och med nu ska den alltid finnas nära.

Read Full Post »